Så kan ödmjuk anhållan användas i en mening
- Rev ett stycke av min skjorta och präntade min anhållan om subvention.
- Hon var tillräckligt ödmjuk för att utan motsägelse höra sanningen, men hon var icke ödmjuk nog att bära medlidandet.
- Nu är anhållan hävd och utredningen nedlagd i brist på bevis.
- Ofta är en dylik person mycket ödmjuk i föräldrarnes närvaro ; men orimlig, elak, nyckfull och stursk emot barnen och skoborstaren.
- Två män i 20-årsåldern anhölls i sin frånvaro i tisdags och anhållan verkställdes senare samma dag, enligt häktningsframställan.
- Man visste, att han fört fiolen med sig, och brann av begär att få höra honom spela, men ingen vågade framställa en anhållan därom.
- Jonsson menar att man måste var ödmjuk och öppen och varken säga att man inte gjort något fel eller tvärtom.
- Han blev med ens en mycket ödmjuk man.
- - Jag har alltid trott att jag var ödmjuk.
- Einstein, som kanske naturvetenskapernas störste, var oerhört ödmjuk, läser jag.
- Ja ; och det är ett af mina ärenden att framföra hans anhållan att få göra sin visit.
- Hennes koketteri var spårlöst försvunnet, och i stället hade det kommit en nästan ödmjuk skygghet.
- Just då öppnades dörren och en sträv, ödmjuk röst sade :
- Hon begrep inte att Edla syftade på hennes moraliska tillstånd och hoppades att hon, den arma fallna, skulle vara ödmjuk, förkrossad.
- – Jag är ödmjuk inför alla medarbetare som känner oro och måste ta del av materialet.
- Man visste att han fört fiolen med sig och brann av begär att få höra honom spela, men ingen vågade framställa en anhållan därom.
- Här har jag ett annat kapitel, nummer tre-där frågas om clownen bör vara mycket ödmjuk.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
